Säsongen är slut och varför gick det som det gick när vi alla hade lite högre ambitioner ändå:

På de två första kalla vinterträningarna i mitten på januari var det tunt, 11/13 man, men sen började det hända saker, intresset ökade hela tiden och det fylldes på med många intresserade provspelare och comebackande SG-spelare hela tiden, vilket gjorde att vi stadigt var en bra bit över 20 spelare och ibland över 30, vilket är lite trångt på en halvplan, men det var bra fart och kvalitet.

Det visade sig också i Västra cupen där segrar mot Donsö och Tynnered, samt en hedersam förlust mot Styrsö, som sedan vann hela cupen ledde till kvartsfinal mot Sandarna, ständigt topplag i div 4 där vi gjorde en av årets bästa insatser och höll jämna steg i stort sett hela matchen i en knapp förlust.

Träningsmatcherna var också helt ok och vi hade en stark trupp, nya duktiga spelare och ett bra go i laget.

Punkt 1 - premiären

I första seriematchen ställdes vi mot Fröjden som alltid är bästa laget i serien på våren, för att sedan falla ihop på hösten, missflyt att ha dem direkt, men vi gjorde en väldigt bra match spelmässigt med ett passningsspel som stora stunder inte lät motståndarna låna bollen, det som däremot var problematiskt var att skapa chanser, det hände inte mycket mot motståndarmålet.

Vad värre var, motståndarna gjorde fem, varav två riktiga drömmål av deras två högklassiga spelare som blev etta och tvåa i skytteligan plus att två onödiga mål ramlade in i sista minuten.

Så trots att vi inte gjorde någon dålig match sade resultatet något annat, det satt i länge på självförtroendet och trots att vi därefter spelade 2-2 mot Härryda och 3-3 mot Askim kom vi aldrig riktigt uppåt i tabellen.

Punkt 2 - skadorna

Det hade redan börjat under träningsmatcherna med en fotledsfraktur och sedan fylldes det på, en fotledsfraktur till, en på näsbenet, ett benbrott och brutna revben. Det tillsammans med de vanliga skadorna, småsträckningar, ljumskar och sjukdom gjorde att vissa matcher i maj/juni hade vi väldigt många borta som t.ex spelat matcherna i västra cupen.

Det dröjde till hösten innan vi fått tillbaka nästan alla.

Punkt 3 - organisatorisk oreda

Föreningen bytte namn, klubbmärke och tröjfärger vilket såklart är ett stort jobb. Det skulle tas fram träningskläder, som försenades och kom runt midsommar.

Det fanns också mycket oklarheter och motsägelsefulla direktiv om många saker, medlemsavgifterna var en av dem. Att bomba flygblad och upprepat tjata på folk är inte en metod på seniornivå man varit med om tidigare, det skedde såklart inte av onda avsikter, utan kanske p.g.a oklar information och okunskap, men det störde ändå framförallt ledare som fick mycket energi dränerad här.

Vad värre var, på SIK-vallen som vi upptäckt behövdes åtgärdas och jobbas med minst en månad före 1 maj, när vi skulle börja träna på den påbörjades arbetet samma vecka vi skulle flytta till gräset, så vi kunde inte träna på två veckor.

Under de två veckorna tappade vi tyvärr en hel del spelare som aldrig kom med från Ruddalen till SIK-vallen, de sista träningarna på Ruddalen var vi 32-34 spelare och de första på SIK-vallen bestod av 16-18.

Lite synd när vi äntligen fick en stor plan att träna på, men när vi inte kunde träna hittade de andra lag att träna med.

Dessa tre händelser drabbas man oftast av under en säsong en i taget och det är inget problem att hantera, men nu kom allt på en gång, vilket blev för mycket. Det var nästan en chock att se hur allt kunde vända från så fantastiskt bra i början på april, till så dåligt i maj/juni.

Nu pratar vi enbart spelmässigt i matcherna, det goda humöret, tjötet i omklädningsrummet och viljan att träna och spela fotboll var det aldrig något problem med, på det sättet var SG-spelarna föredömliga hela året, det fanns inte någon match där det var svårt att få ihop ett lag, vi var alltid 16, vilket är väldigt bra på denna nivå.

På hösten var vi tillbaka i gott slag och tog 14 poäng på 9 matcher, det poängsnittet hela säsongen hade gett oss en plats runt 4-5 och det var egentligen bara mot Argo vi var chanslösa.

Sammanfattning :

Höga berg och djupa dalar sammanfattar det bra, det finns många duktiga spelare i truppen, det finns eldsjälar som alltid tränar, det finns otroligt bra förutsättningar framförallt med gräsplanen och klubbstugan, det kom inte riktigt ut i full blom denna säsong, delvis påverkat av yttre faktorer, men också en del lärdomar som kan tas med, det behövs inte mycket för att få en säsong när allt rullar på och man bara vinner och vinner, det ena ger det andra och slutligen står man där efter säsongen överst i tabellen.

Målvakt :

Vi har en fantastisk målvakt som gör mängder med otroliga räddningar hela tiden och inte gjort ett enda misstag på hela säsongen.

Dessutom är han alltid på träningen när han kan.

Det borde kunna vara en ännu större trygghet bakåt för försvarsspelet.

Försvarare :

Alla spelare på banan deltar i försvarsspelet, det vet ni, men här avhandlar vi de som spelat i backlinjen.

Det finns väldigt mycket defensiv kvalitet, särskilt när vi bestämt oss, då kommer ingen igenom. Men ibland blir det lite otydligt och tveksamt eller passivt. Det blev bättre när vi bytte från fyrbackslinje till tre, i höstmatcherna var det mycket hög kvalitet på det individuella spelet framförallt.

Mittfältet :

Här vimlar det av duktiga spelare, något som också var orsaken till byte av spelsystem, för att få tydligare roller och bättre utrymme för kreativitet. Det var ofta vi vann kampen på mittfältet eller spelade ut motståndarna med kortpassningsspel, men det finns ännu mer kapacitet att utnyttja här.

Anfallet :

Här finns det mest att göra, många duktiga spelare med fina egenskaper, det finns snabbhet, teknik, kraft, skottstyrka och huvudspel, allt finns, förutom förmågan att sätta dit chanserna.

Den riktiga målgöraren saknas lite, särskilt när Sermed som gjorde mest mål förra året och även i år inte kunnat vara med lika mycket.

Hade det funnits någon lista på XG/gjorda mål hade vi toppat den helt överlägset, det behövs ofta tio chanser för att göra ett mål.

Och det är egentligen något väldigt positivt, chanserna skapas, det är upp till någon eller flera stycken att slipa på avsluten och timingen framför mål så är målskörden dubblad.

Så det borde se ljust ut inför nästa säsong, åtminstone sett till ovanstående skulle någon kunna förädla bottenkamp i år till toppstrid nästa år.

Over and Out

Den sista seriematchen gick borta mot Härlanda, som kunde varit en avgörande match om vem som skulle åka ur, men efter vår starka seger senast och Härlandas förlust i veckan gällde det ingenting, vi ville dock göra en bra match och undvika en andra förlust mot Härlanda.

Några med småblessyrer och andra orsaker avstod, Albin, Acke, Eric, Felix och Yaya försvann från senaste matchen och istället kom Adnan, Sandberg, Edu och Mael in.

Matchen startade fint, vi hade redan haft ett bra läge när vi väggade oss igenom Härlanda på vänsterkanten där Holst kom fri och satte 1-0 efter två minuter.

Vi rullade boll bra, hade mycket rörelse och det var en fröjd att se spelet de första 20 minuterna, Philip hade två bollar inne som blev avblåsta för offside plus ett jätteläge framför mål som gick rakt på målvakten, Holst hade läge tre meter från mållinjen med fick bollen utanför, Hassan hade ett par frilägen, ja listan kunde göras lång, vilket också listan på offsideavblåsningar var.

Det kunde och borde stått ungefär 6-0 efter en kvart.

Sen blev det inte roligt längre, sakta men säkert började vi kladda mer på bollen, fler tillslag, fler chansbollar i den svåra vinden och allt tog längre tid och blev segare, vilket ledde till att motståndarna, som inte varit i närheten av att kunna komma in i duellerna, kunde trycka till och spela lite småfult, vilket domaren tillät.

Vi tappade spelet, men motståndarna hade ändå inte mycket att komma med, men plötsligt i 38:e minuten letade sig ett skott via ett ben och mellan Constantins händer in i mål.

Det var 1-1 i paus efter en mycket fin inledning, men en ganska bedrövlig avslutning av de första 45.

 Det är sällan det är så enkelt att se vad förändrade matchbilden, istället för att fortsätta röra oss och spela snabbt försökte vi stå still och spela fotboll och ta det lite för lugnt, Härlanda som stod väldigt högt med sin backlinje lämnade en hel planhalva att bara rulla in bollen på eller vägga sig igenom.

Andra halvlek startade med högre ambitioner såklart, men Härlanda hade också kommit in i matchen och spelade upp sig, vi hade mycket boll och många avslut som i de flesta fall var mycket långt ifrån att gå in.

Istället kom en omställning och en chansbrytning misslyckades vid mittlinjen, det var friläge och motståndaren lyckades passera Constantin med avslutet och det var ledning för hemmalaget i 55:e minuten.

Det var väl Härlandas tredje målchans och andra mål.

Vi fortsatte spela, emellanåt bra, men det fattades det sista, avsluten var inte på topp denna dag och det kändes som att det inte gick att göra fler mål, men i matchens sista anfall tog sig Mael fram på högerkanten och slog in bollen där Rohan fick bollen lite bakom sig,  men Holst fanns bakom och kunde slå in kvitteringen i matchens sista sekund.

Ändå positivt att det sista vi gör i en match på hela säsongen är mål och att det inte blev förlust.

Märklig match, men som kanske speglar hela säsongen litegrann, höga berg och djupa dalar, där första 20 var väldigt bra.

Inget konstigt med det egentligen när matchen inte har någon betydelse, ofta saknar man energin och glöden som behövs i hela matchen.

Godkänt och bra jobbat av alla 16 deltagare, extra plus till de fem som kom in i otacksamt läge men gjorde det bra ändå och Holst får extra plus som hittade målet två gånger.

Nästa match - nästa år.

FC Härlanda - SG  2-2 (1-1)

0-1  William Holst (Alan)  ´3

1-1  FCH  ´38

2-1  FCH  ´55

2-2  William Holst (Mael)  ´90

Laget :

Constantin

William

Khadhar (75)

Brin

Mille (30)

Rasmus

Alan

Andreas

Holst 

Hassan (40)

Philip (70)

Eduardo (30) (70)

Rohan (40)

Sandberg (70)

Mael (70)

Adnan (75)

Det var den sista matchen på SIK-vallen för denna säsong och näst sista i serien där Härlanda vunnit i veckan, så tre poäng skulle sitta väldigt fint för att behålla avståndet neråt.

Från förra lördagens stabila insats mot Heden försvann Mael och Mille, istället var Rasmus tillbaka och även Rohan förstärkte truppen.

Matchplanen var att spela stabilt, rejält och enkelt då det förväntades en typisk höstmatch på gräs med mycket kamp, vi visste också att motståndarna GSIF är ett fysiskt och rejält lag med mycket nickstyrka.

I matchens inledning hade vi ett ganska bra passningspel, vi rullade boll hyggligt och tog oss framåt fint, dock fanns oroväckande tendenser att vara lite tama runt eget straffområde, vilket gav motståndarna två kanonlägen framför mål som vi ändå lyckades komma ivägen för.

Men i 22:a minuten straffade det sig då vi försökte rensa bort bollen från en farlig situation men skickade den rakt i gapet på en motståndare som spelade vidare in i straffområdet till en kompis som enkelt placerade in 0-1. Långt kvar av matchen och bara att köra vidare, men några minuter senare blev det ännu värre, ett skott utifrån räddades av Constantin, men på returen stod vi på hälarna och tittade när en motståndare sprang förbi men han slog bollen i stolpen på det öppna målet, så ytterligare en motståndare sprang förbi och slog in den istället.

Två måls underläge var inte bra och framförallt inte att bjuda på dem på det viset.

Dock var spelet och resten av insatsen så långt inte alls så illa, så det fanns förhoppningar om att komma tillbaka.

I den 41:a minuten kom dagens bästa anfall då Constantin stod för ett perfekt uppspel till Yaya som tog in bollen och spelade ut den på högerkanten och efter ett par kombinationer kom ett fint inlägg in framför mål där Andreas var först och skarvade bollen mot första krysset där målvakten fick upp en vante och på något mirakulöst sätt fick bollen upp i ribbans underkant där den studsade ner vid mållinjen, men där kom Yaya som skjuten ur en kanon och skickade in både sig själv och bollen i nät.

En mycket nyttig kvittering och 1-2 i paus kändes bättre.

I paus pratade vi om att spelet varit ganska bra, men att vi varit alltför tama med för dålig attityd och energi för en sån här match som betydde mycket för vår del, något som tränaren får ta på sig då det inte påpekats tillräckligt mycket i matchgenomgången.

Alla var helt överens att skruva upp insatsen och ha en bättre attityd i andra.

Det var som ett helt annat lag i andra halvlek i det avseendet, vi var mycket hetare och mera taggade och fortsatt vann GSIF en del dueller då det är en av deras stora styrkor, men vi vann desto fler och framförallt de viktiga runt straffområdena.

I 53:e minuten slog Eric en boll över över backlinjen där Yaya löpte i djupled och kom ensam mot målet där han drog målvakten och lade in sitt andra mål för dagen och kvitteringen.

Vi var rejält på gång nu och hade en farlig hörna innan vi fick en frispark på vänsterkanten som Alan slog in framför mål där Philip som precis kommit in dök upp och styrde bollen rätt upp i krysset till 3-2 i 68:e minuten.

Ledning nu, ett helt annat läge och framförallt ett helt annat momentum i matchen.

Philip gled igenom på en av många höga bollar som gick över motståndarnas backlinje, men den gången räddade målvakten friläget.

Det var lugnt bakåt, när det började osa katt klev vi in rejält och tryckte bort allt som behövdes, så det var inte många målchanser som skapades åt det hållet.

Tiden började rinna ut, på övertid fick GSIF en frispark som de lyfte in där vi var först och tog hand om bollen genom William som gjorde en rusch från egen planhalva, tog sig förbi en motståndare på kanten och in i straffområdet där han såg Yaya framför mål och spelade in till honom för hans tredje mål. Matchens prestation av William i det läget.

Domaren som var stabil, rutinerad och gjorde det till en trevlig match blåste av och det slutade 4-2 efter en grymt bra insats i andra halvlek och en helt ok i första.

Alla 15 bidrog stenhårt med energi och aktivitet, det var verkligen en fröjd att se hur alla genomförde det vi sade vi skulle göra i andra halvlek. Extra plus till Albin som alltid gör en stabil insats på alla sätt och tar ut sig helt, man vet alltid vad man får där. till Andreas som de senaste tre matcherna visat att han var en av ingredienserna vi saknade ett tag, till Yaya som gjorde tre mål och i övrigt en jättefin insats.

Sista matchen på söndag borta mot FC Härlanda.

SG - GSIF  4-2 (1-2)

0-1  GSIF  ´23

0-2  GSIF  ´34

1-2  Yaya Gomez Gassama (Andreas)  ´41

2-2  Yaya Gomez Gassama  (Eric) ´53

3-2  Philip Karlsson (Alan)  ´67

4-2  Yaya Gomez Gassama (William)  ´90

Laget :

Constantin

Eric 

Acke

Brin

William

Rasmus (65)

Alan

Andreas

Albin (70)

Hassan (75)

Yaya

Philip (65)

Felix (70)

Rohan (75)

Khadhar

Tre matcher kvar och efter förra veckans vinst vore det perfekt med en ny vinst på hemmaplan mot FC Heden.

I bortamötet gjorde vi en av säsongens bästa matcher och tog hem segern med 4-1 så vi hade bra koll på vad som skulle funka i denna match.

Sen förra matchen försvann Sermed och Rasmus, de ersattes av Alan och Khadhar.

Vi startade fint och rullade boll, det var kontrollerat, väl genomtänkt och stabilt. FC Heden som är ett bra lag stod dock emot bra och det skapades inte mycket chanser, vi hade ett kanonläge efter 20 minuter när Albin slog en hörna som landade hos Acke som tog ner bollen och sköt ett skott som träffade egen spelare och i ribban, vi var först på returen också och nickade den mot mål där den räddades på mållinjen, men på tredje försöket fick vi in bollen, men domaren blåste dock bort målet för knuff, vilket säkert var korrekt.

Det var ett mirakel att vi inte fick 1--0 där och det var lite smålägen, men inget stort resten av halvleken och mållöst i paus.

Det var en match av ganska god kvalitet och lite småtrevligt, nästan lite synd att åskådarantalet var blygsamt, eller 0, vilket är ovanligt, alltid brukar det gå någon förbi med en hund i alla fall.

Men i mitten av halvleken dök Rohan upp i alla fall tillsammans med tre bortasupportrar.

En ganska bra halvlek från vår sida, vi hade bra spel och bra kontroll, bara att fortsätta på samma sätt i andra.

Så blev det också, matchen såg likadan ut, frånsett att båda lagen blev lite tröttare i andra halvlek, Vi hade en del bra aktioner och fick också Holst frispelad i 57:e minuten, en motståndare försökte fälla honom bakifrån men Holst stod på benen, hade han ramlat hade det varit solklart rött kort, men friläget avslutades i lite dålig balans och målvakten kunde rädda.

Bara några minuter senare var det dags igen, Holst kom fram och bröt sig förbi en motståndare till nytt friläge, dock kom hedenspelaren tillbaka och störde tillräckligt så att skottet knappt kom iväg.

Det kändes som vi borde haft ledningen, men mot slutet uppenbarade sig plötsligt två jättelägen för motståndarna, först en slumpboll och ett hopslag där motståndaren plötsligt snubblat sig fram till friläge från straffpunkten, dock gick skottet tio meter över mål. Och sedan en riktigt fin omställning där ett inspel från kanten styrdes utanför från två meters håll framför mål.

Så det fanns väldigt goda chanser från båda lagen att göra mål, men det  förblev mållöst och som man säger en ovanligt bra 0-0 match.

Sett till de första 80 minuterna skulle vi vara missnöjda med en poäng, men det kunde likaväl blivit noll. Så båda lagen var nog tillfreds med delat pott och starkt av oss att ta fyra poäng mot ett bra lag..

Domaren var också utmärkt, trots lite petighet med fem felaktiga inkast som blåstes av, men i övrigt korrekta beslut hela vägen.

Bra arbetsinsats och energi från alla 16 deltagare, extra plus i denna match till Eric, Brin och Acke i backlinjen, som hade många småluriga situationer men löste dem varje gång.

Nästa match mot GSIF hemma på lördag.

SG - FC Heden  0-0

Laget ;

Constantin

Eric

Acke

Brin

William (65)

Alan

Hassan

Andreas

Albin (65)

Yaya (70)

Holst (75)

Felix (65)

Philip (65)

Mael (70)

Mille (75)

Khadhar

Säsongen börjar lida mot sitt slut och med vårt läge i tabellen behövs poäng där ett lämpligt tillfälle var matchen mot jumbon Gothenburg Celtics.

Vi hade en stark trupp, Constantin var tillbaka i målet och Andreas som inte gjort någon match sedan i våras fanns också med.

I denna match var det viktigt att utnyttja våra styrkor som organisation och struktur, något vi inte gjorde i vårens match, vilket visade sig direkt vara en bra medicin, vi spelade lugnt och metodiskt, rullade boll både på mittfält och kanter, vilket gjorde att motståndarna sällan fick låna bollen trots hårt jobb från deras sida.

Sermed hade haft två frilägen och Holst något bra läge innan ledningsmålet kom i 20:e minuten när Albin slog en hörna som hamnade vid bortre stolpen där Sermed fanns och placerade in bollen när målvakten gått bort sig lite.

Bra att få utdelning trots flera missade lägen och det blev 2-0 i 24:e minuten också på hörna då Rasmus slog den fint och Yaya nådde högst och skarvade in den i bortre.

Efter ett mönsteranfall strax efter kom Rasmus fri, men målvakten räddade den gången.

Men 3-0 blev det i 38:e minuten när Holst efter fint kombinationsspel på högerkanten slog ett perfekt inlägg till Sermed som nickade in tredje målet.

Tremålsledning i paus och det kunde varit mer, målvakten hos motståndarna som vi dömt ut för att han inte såg ut att vara en riktig målvakt hade räddat 3-4 frilägen och det skulle bli ännu mera sånt i andra.

Tre mål att gå på samtidigt som motståndarna knappt varit i närheten av straffområdet är något att ha i ryggen, dessutom inte så dumt att bättra på målskillnaden om det fanns möjlighet, så bara att köra vidare i andra eftersom spelet var helt ok och vi skapade mycket chanser.

I andra var det egentligen ganska bra spel fortsatt och vi skapade ännu mera chanser än i första, problemet var bara att vi inte fick in dem, det var VM i både missade frilägen och hörnor, säkert 2-3 öppna mål och 7-8 frilägen till, men nämnde motståndarmålvakt gjorde några fantomräddningar eller också missade vi målet helt och hållet.

Det hände saker i målprotokollet åt andra hållet istället, Celtics fick upp en boll till sin ensamme duktige anfallare som alltid lyckades hålla i den och alltid gjorde något bra med den och denna gång vände han bort tre man och placerade in reduceringen i 65:e minuten.

Det borde vara lugnt ändå, hemmalaget lyckades sällan få med så många spelare i de få anfall man hade och dessutom hade de en vårdslös period med flera tacklingar med sulan först som resulterade i en utvisning, som kanske kunde varit fler, och SG-spelare liggande vid ett flertal tillfällen.

Men ändå, i 80:e minuten hittade bollen upp igen och på något sätt kom en Celtic-spelare igenom ensam en gång till och skickade in 2-3.

Tio minuter kvar, vi behöll ändå lugnet någorlunda och skapade ett par öppna lägen till, men de sista två minuterna hamnade bollen ändå på vår planhalva, dock utan att något läge skapades och det blev tre poäng och huvudmålet uppnått.

Vi gör spelmässigt en ganska bra match och skapar otroligt många lägen, det hade inte varit något problem att göra tio mål i denna match, men effektiviteten...det gnisslades lite efteråt om dålig match, men hade vi vunnit med 10-1 som varit det normala sett till chanser hade alla tyckt det varit en fantastisk match.

Tre poäng var trots allt det viktigaste och alla 16 gjorde såklart sitt yttersta och bidrog till segern, extra plus till Hassan och Andreas på mittfältet som var navet i vårt passningsspel och hittade fina genomskärare till fria medspelare och till Sermed som hade flera lägen, men som alltid får dit ett par bollar ändå.

Nästa match på lördag hemma mot FC Heden.

Gothenburg Celtics - SG  2-3 (0-3)

0-1  Sermed Reda Taki (Albin)  ´20

0-2  Yaya Gomez Gassama (Rasmus)  ´24

0-3  Sermed Reda Taki (Holst)  ´38

1-3  GC  ´65

2-3  GC  ´80

Laget :

Constantin

Eric

Acke

Brin

Holst (60)

Rasmus 

Hassan (75)

Andreas (80)

Albin (60)

Sermed 

Yaya (70)

Felix (60)

William (60)

Philip (70)

Mael (75)

Mille (80)